Att sätta vingar i halsenMin sista hostattack
|
|||
| Jag fattar inte hur mycket tok folk kan hitta på. Jag skäms över det. Och så inbillar de sig att jag av alla skulle spöka ut mig! | |||
| Start | Det började med en dubbelinbjudan från en New Age inriktiad förening i Örebro. Det hade blivit oenighet och de hade fått en avstickare till en ny förening. Det fattade jag först senare. | splittring kan ge sanningens ord | |
| Iklädd dunvingar | Det jag fick veta som var orsken var en diskussion om vissa tilltänkta föreläsare. ”Nä, dom där kan vi inte ha här”. Med en sån där alltför vanlig puritansk ton i det. Och så hade snackats förskräckligt om att Mikael Kvist hade stått och hållit föredrag om änglar iklädd dunvingar på ryggen!! Jag höll på att falla baklänges. Jag skulle skämmas ihjäl över någonting sådant. Jag fattar inte va fan alla får sina dumma idéer från. | skämmas ihjäl | |
| Avundsjuka? | Hur i helvete börjar sådant rykte och vem hittar på sånt? Avundsjuka visste jag i alla fall var den vanligaste tonen förutom beundran eller upphöjelse i den här typen av kretsar. Och avundsjuka var någonting jag väckte ofta. Jag var ju inte renlärig och följde ju inte böckerna och dessutom var jag så överdrivet självsäker. Tyckte man. Men vad jag gjorde var egentligen att inte tro, att inte hålla mig fast vid någonting. Jag läste inte ens esoterisk litteratur för det gav mig ingenting – de var bara tankesystem att hålla sig fast vid, om man hade dom behoven. | inte tro, bara låta det finnas | |
| Naturligt i livet | För mig att ha haft upplevelser utöver det vanliga har alltid varit en naturlig del av mitt liv. Ingenting märkvärdig egentligen. Det var bara i små samtal som jag började våga dela med mig av det. Ju längre tiden gick desto mer insåg jag hur mycket människor längtade efter bekräftelser på sina upplevelser. | ingenting märkvärdigt | |
| Miss i livet | Det var kanske en tabbe att skriva några böcker. Då blir man en auktoritet som man kan reta sig på ännu mer eller krampaktigt tro på. Jag fattar inte att jag stått ut i så många år. Stått där som en vanlig människa som delar med sig till förhoppningsfullt intresserade. Nä, 90% var troende som satte mig och det jag sa i sina system. |
tror det var en tabbe |
|
| Satte vingarna i halsen! | Jag berättade om det här ryktet för en bekant, att jag skulle hållit föredrag iklädd dunvingar på ryggen. Hon asflabbade i luren. ”Du!!! Ha, ha, du skulle sjunka genom jorden! Men har du inte hört. Det är ju vad den där Channie gjort på Inre harmonimässan i Stockholm”. Va fan da tänkte jag. Är det inte typiskt att jag får skulden för någonting sådant. Jag var precis på väg att säga: Är det inte typiskt va! Men så snabbt satte jag vingarna i halsen!... Hur vet jag att det ryktet är sant? Hur lätt blir inte jag själv en rykteskanal om jag inte kollar upp påståendet. Och tusan vad skulle det säga om mina behov. Tack och lov fick jag ur mig: ”Jasså, har hon!?” Och så tänkte jag att jag får väl vara glad att man inte hittat på att jag stått naken inför publik iklädd endast vingar. Jag tappade i alla fall sugen – sen blev det helt slut med föredrag om änglaupplevelser för min del. | satte vingarna i halsen | |
| Äkta störning | Enligt socialstyrelsen är upplevelser av änglar kategoriserat som en psykisk störning. Men jag säger att den är harmlös mot den vanligaste åkomman som är så vanlig att den inte kan benämnas som en störning - Självluttrande illvillig oemotståndlig ryktesspridning om andra. | För vanligt för att vara sjukt | |
| Tänk att så mycket märkvärdighet kan skapas kring något som bara varit naturligt för människor i alla tider – glimt av bortom. Därför avskyr jag New Age. Tillbaka till Mer Sex, HEM |