Typer & arketyperav Mikael Kvist |
|||
| I rollen som t.ex lärare blir man sällan sedd som den man verkligen är. Istället får man en mängd olika förställningar projicerad på sig . Efter ett tag ser man att temana skrattretande ofta återkommer. Det är dessa typer och arketyper jag skriver om här. | |||
| Det genetiska arvet | Inspirerad av C.G.Jungs bok
Om det kollektivt omedvetna har jag påbörjat denna sida. Jungs
idéer om det kollektivt omedvetna började när han insåg att han blev
satt i roller av patienter (min korta sammanfattning och tolkning av
hans insikter i boken). Huruvida detta kollektiva omedvetna existerar
eller ej kan fortsätta att diskuteras.
Dock ser jag att han har rätt i mycket om hur visa arketyper återkommer i civilisation efter civilisation. En modern tolkning av detta fenomen skulle kunna vara att vi äger ett gemensamt genetiskt arv som inpräntats under årmiljoner. Det kan t.o.m tänkas att våra sagor om drakar är en reminiscens från de första däggdjurens tid tillsammans med dinosaurierna. Vi har 99% lika genuppsättning som vår närmaste levande släkting gorillan. Vi är alltså fortfarande 99% djur. Om vi dessutom studerar fostrets utveckling i livmodern ser vi hur den återspeglar hela vår evolution på några få månader. Att vi har en motsvarande emotionell evolutionsbaserad utveckling är tänkbart. Vårt kollektiva ursprung skulle alltså på en djup genetisk nivå fortfarande vara närvarande och producera vad Jung kallar det kollektivt omedvetna. |
ett gemensamt genetiskt arv som inpräntats under årmiljoner
|
|
| Emotionella utlopp | Nedanstående sammanställning av typer och arketyper skall läsas med humor. Dock är det skrivet med en analytisk skärpa på typiska situationer så försök inte avfärda det (särskilt om det träffar just dig). Vi har uppenbarligen som kollektiv varelse behov av viss emotionell stimulering i flock - det finns ingenting bättre än rykten att tillfredställa det såsom civiliserat djur. Förutsättningarna för dessa arketypiska typer att uppträda tycks bl.a vara att den som uppfyller rollen för projektionen inte finns i rummet och själv kan bemöta (rykte). Om denne själv tillfrågades skulle ju den uppbyggda emotionella stämningen gå förlorad när det visar sig att denne inte alls uppfyller behovet. Det skall dessutom helst vara någon man gemensamt känner eller känner till. Då blir den stegrande stämningen bekräftande och dessutom sann! Våra behov av emotionella utlopp för sorg, förlust, fara mm leder till projektion i arketypiska former. Rykten och överdrivna bedömningar säger alltså mycket mer om ryktesspridarens emotionella behov än om objektet för projektionen! Pinsamt! Det var väl inte tänkt så när det sades... |
försök inte avfärda det (särskilt om det träffar just dig)
säger mycket mer om ryktesspridarens behov |
|
| Listan | Listan inte påbörjad men kommer. | ||
| Mer kommer så håll i er... Tillbaka till Mer, HEM |
Foto: Mikael Kvist ©2004. Figur